måndag 28 november 2011

Åter till ordningen med torsktårta!

Nu är hon i alla fall hemma igen, hon... "denna dära" - Den Rymningsbenägna. Och nu får hon allt stanna hemma ett tag! Hon kom i alla fall hem på sin fölseda och även om det var i senaste laget, så fick vi i alla fall torsktårta (som vi alltid får när vi firar något speciellt) och vi kurrjamade för henne och hon fick ett par torrisar och en ny päls som present. Jamrans snygg päls om vi får säga så själva. Svart/vit/röd. Och Vännen S hade lämnat kvar ett par geléhallon i en påse. Hon påstod att hon inte rymt någonstans, hon hade bara varit nere och blivit grattad på fölsedan en dag för tidigt av "familjen" (fattar noll, där - familjen... Det är ju vi det! Men hon jamar förmodligen om andra människor. Och skällisar. Vi kände minsann lukten av schäfer/rottisblandning, setter (*går tillbaka för att kontrollsniffa på skorna) - från Irland, golden... och... uhmmm... en kunglig spaniel. Nå, hon kom hem i alla fall och vi tänkte hämnas, men vi har haft det rätt bra. Vännen S är mycket generösare med gottisar än vad lillie är. Vi har smaskat i oss en hel burk med temptisar (nästan) och alla stickisar. (*gnuggar trinda magar) lillie påstår att det får vara nog med gottisar här på ett tag nu. De är slut. (*fundilerar om vi verkligen ätit upp ALLA gottisar i hela stan...) Lite bus har vi väl gjort, kanske... Sorterat om den rena tvätten... Valt ut filmer vi vill titta på...

Hon är rätt gammal nu, vår slarvmaja. Människor kan ju inte räkna så bra (det vet ju alla som sett på när en människa räknar upp tillräckligt med gottisar: alltid räknar de fel och det blir aldrig tillräckligt), men vi vet att hon fyllde i alla fall 8,5 år. Det betyder att hon föddes någon gång under den tidigaste juraperioden. Det är därför hon gillar jur.

Vi är också stolta över Kajsa - hennes tassar slutade visserligen funkschera när lillie kom hem, men efter någon timma kunde hon jaga en frigolitbit över golvet. Tjooohooooo!!! Vem kunde tro det om lilla skyggiskissen med separationsångest!!

Till sist - vi är har sett på teve hur det stormat och härjat!! Här har det blåst som attan, men inte som nere i Skåne och Halland. Vi vet att flera av våra bloggtjompisar bor just där i Skåneland och Halland och hoppas att ingen har blåsat blåsigt blåsigat öhhh stormat bort!!! När det stormade och härjade i Norge, så hade ett helt hus stormat bort. Huvva!!! Ni är väl alla kvar?!?! Och inte mitt ute i Kattegatt?!?!

Vi har fått en award också, men den får ett eget inlägg. Och lillie hälsar och säger att hon kommer att tacka alla på fejjan, när fejjan väl låter henne tacka alla.

nu är det i alla fall nosgos å dags-att-gå-å-sova-gottisar
Photobucket

6 kommentarer:

  1. Hoppas "denna där" stannar hemma nu ;)
    Förstår att ni är jamarstolta över Kajsa/Jam & Kram från oss!

    SvaraRadera
  2. Jag skulle så gärna vilja veta hur det funkar det där med Kajsas tassar, blir hon bara liggande tills lillie lyfter iväg med henne??

    Men så bra att de funkade ganska fort när lillie kom hem efter att ha firat sin 8,5 årsdag! :)

    SvaraRadera
  3. Vilken tur att hon kom hem igen. Torsktårta låter smaskens tycker vi så vi ska ta och jama med matte om att vi oxå vill ha en.

    SvaraRadera
  4. Hurr jam för lille! Skönt att ha henne hemma igen, torsktårta lät riktigt kalas det! Nosbuff

    SvaraRadera
  5. Hoppas att denna där stannar hemma hos er nu !
    Tur att hon hade vett att bjuda er på Torsktårta när hon kom hem ;-)
    Jag har som ni nog förstår INTE blåsit bort med Berit , för hade jag det så hade jag ju inte kunnat kattentera hos er :)

    SvaraRadera
  6. Annmi - ja, det känns så skönt att hon börjar bli en Kajsa Kavat!! Och att de pyskologiska tassarna inte är så pyskologiska längre!

    Linnsen - jo, tassarna höll tills hon sprungit fram till lillie, men sen slutade de funkschera. Hon trillade ihop i en hög över en fot och kunde på sin höjd dra sig upp för ett byxben. Om hon sattes ner på golvet, så vek sig tassarna och hon jamade sååååååå ynkligt och olyckligt och höll sig krampaktigt fast i en fot. Enda lösningen är att hon får hänga på axeln och gosa i kapp. Öronpussar verkar funkschera bäst. I början trodde vi att det var något fysiskt fel på tassarna, men sen förstod vi och vettisen att tassarna hade separationsångest.

    Skrutten och Skorpan - torsktårta är vår fest- och firamat. Och det är så gott så det inte är klokt!!!

    Dui och Deco - ja, det där rymmandet måste få ett slut! Fast det blir liiiiiiite bättre om vi får torsktårta när hon kommer hem igen.... Liiiiite bättre :) lillie tackar för hurrjamet!!

    Kjelle - vilken tur!! Berit verkar ha varit en rätt våldsam donna! Denna dära har förberett oss på att hon kommer att rymma vid jul också. *suckar. Då kommer det att kosta inte bara en torsktårta...

    nosgos å gottisar
    Maurice & Kajsa

    SvaraRadera