Gääääääääääääääääääsp

G'morron!
Vi är lite trötta vi. Vi har inte ens bett om frukost än. Och eftersom det är lite småkyligt ute (och fönstren inte överdrivet täta) så är det kallt på golvet och vi vill inte frysa om tassarna. Kajsa vill inte frysa om något alls. Hon har fortfarande inte kommit fram från under täcket och hälsar att hon tar sovmorgon. Dessutom hade vi brottning i sängen i natt. Det är skoj att brottas i sängen. Av någon anledning är lillie inte lika road av brottning. Hon är i och för sig inte så sportintresserad över huvudtaget. 

Vi tar det nog lugnt idag, alla tre. lillie fick böcker från bokbörsen igår och böcker kan inte ligga olästa. Varför vet vi inte. Men vi gillar böcker. Helskarpt. De är såååå sköna att sova på.

Ha det gott! Nosgos, buff, gottisar och sånt

En Jamarns God Morgon

Mmmm, det är en god morgon: kokt torsk till frukost. nomnomnomnomnom
 och bäst av allt, även om han inte vet om det än, så kommer rörmokaren. Vi tror att Maurice är lite kär i rörmokaren. Och i rörmokeriet som yrke. Vår rörmokare har egna katter och låter Maurice hjälpa till. lillie är väldigt imponerad av rörmokarens tålamod. Maurice tror att rörmokaren är väldigt glad över den hjälp han får. Ibland tror lillie att Maurice ställer till problemen med rören i duschen för att rörmokaren skall komma på besök. Men det gör han inte. Det är rena turen att rören lossnar från blandaren.

Kajsa har inte samma goda relation med rörmokaren. Han slamrar. Kajsa gillar inte herrar och damer som slamrar. Däremot har hon en VÄLDIGT god relation till torsk. Hon kanske till och med är kär i den kokta torsken. Hon ligger i alla fall framför fatet, med nosen i torsken och är väldigt koncentrerad på att äta. Numera äter hon inte så fort (när hon flyttade hit från katthemmet hade hon rena matnojjan: åt fort och massor tills hon kräktes och sen åt hon ännu mer. Efter ett tag kom hon på att det alltid finns mat. Att man inte behöver vräka i sig maten och nu gör hon som Maurice: petar i sig lite då och då.), men hon har definitivt en relation med sin mat. Hon t o m pratar med torsken. Vad hon säger får man gissa sig till.  Det är förmodligen en kärleksförklaring till den vackra, fina, väldoftande, smaskelismaskeliga torsken.

Utmaning: 8 hemlisar om oss själva

Vi hittade en utmaning hos Osloskånskan - berätta 8 saker om dig själv.

1 - lillie dricker alldeles för mycket kaffe.

2 - Maurice heter Maurice efter Maurice Chevalier, som sjunger ledmotivet ur "Aristocats" (och pga att han har långa morrhår).

3 - Kajsa fick namnet Kajsa därför att hon gillade ordet "hejsan".

4 - lillie ville bli pirat eller författare när hon var liten. Hon blev inte något av det...

5 - Maurice är egentligen lite feg. Fast nyfiken.

6 - Kajsa kunde inte hoppa när hon flyttade hit. Hon missade matbordet med nästan en halvmeter... Maurice hade hopplektioner med henne och nu kan hon hoppa upp på garderoben. övning ger färdighet!

7 - Maurice blev kär i Kajsa första gången han såg henne. Han har aldrig fräst åt henne, låter henne alltid få godis, mat och leksaker först. Utom bjällrorna.

8 -  Kajsa krafsar inte över "resultatet" i kattlådan. Hon torkar av tassarna på elementet eller kartongen istället och förstår inte varför det inte slutar lukta...

Sommartid...

Gäster... Och utan att fråga innan!!

Och så har det hänt igen - lillie hade bjudit hem gäster utan att fråga. Hmmm. Det var för all del trevliga människor. Maten var inget vidare, bortsett från den inkokta laxen och vi fick en egen bit utan kryddor att dela på, så vi var rätt nöjda med att det inte blev några rester. Och en av gästerna var vännen S och han hade med sig en ask med dentisar. Och de andra är gamla vänner, som vet hur man leker "Kast-med-liten-dentis", "Kast-med-Maurices-bjällra" och "Jaga-piggebollen". Men vi snackar om principen "man frågar om lov innan man bjuder hem någon" här. Nu hävdar lillie att Maurice visste om att det skulle komma gäster, för han låg på hennes axel när hon beställde varor från Ica, men... Hmmm... Skall man behöva komma ihåg allt? Vi har mycket att göra ändå. Utan att behöva komma ihåg saker också. En av de som kom hit stängde inte sin väska. Haha! I den fanns en hel del kuliga grejor. Läppstift t ex. Och en penna. Och nycklar. Och tuggummi. Hon stänger nog sin väska nästa gång hon kommer hit. Läppstiftet har vi gömt så bra att vi inte hittar det igen. Men det var fint.

I morgon skall vi nog sova lite extra tror vi. Det är jobbigt att ha gäster. Kajsa har redan somnat under täcket. Gääääääsp, Maurice skall bli kliad på magen innan han lägger sig.

Natti natti - sov gott alla! Allra godast sömn önskar vi Basco och hans familj!

Laa-dee-frickin-da-lolcat

 

*fniss

Ibland är lillie inte snäll...

Näe, ibland är hon INTE snäll alls. Det nya headsetet hon köpte... Med lååååånga sladdar... Det var ett specialheadset. Med specialsladdar. Sladdar som var alldeles jättelagom att tugga på. Men... Det var sladdar som också hade ett tyghölje. Det är INTE rättvist! Maurice tog ett litet bett i sladden och spottade ut den omedelbart. Isch! Han ville ha sladetti. Inte kofta! Och då skrattade lillie. Fy jamarn så tarvligt... Skall nog hämnas. Skall nog lämna en hårboll i hennes handväska. Eller nåt sånt...

 

Sticks är gottigaste gottet!

Sticks - jippie! Gottigaste gottet av alla!! T o m gottigare än dentisar. Maurice fick en hel för sig själv - lillie fick mata Kajsa med bitar för att Maurice skulle få behålla den. Hon försöker svälja hela stickisen hel, den tokfian ("Men hallå!!! Var kom det där ifrån!?! Jag bara frågar!" *fräs! Kajsa är INTE någon tokfia alls...). Maurice låg på rygg i sängen och tuggade på sin stickis. lillie förbannar sin oförmåga att komma ihåg att plocka med sig mobilen och kameran. När hon väl hittat kameran var stickisen uppäten och Maurice på väg till fönstret för att sola. Hmmm. "Kom tillbaka och gör om det där" bad lillie. "Vadå? Jag är ju mätt ju! och det är sååååå varmt och skönt i fönstret. zzzzzzzzz"

Tassen, nosgos, buff och gottisar till alla!

Har ni sett våra nya kläder?

Har ni sett - vi har fått nya kläder! Vännen Pammie såg till att vår nya design sitter som en smäck! Och så fick vi våra bilder på headern också. *stolta

Vi är rätt oroliga för vännen Basco.  Hoppas att hans matte och husse får goda nyheter och att han kommer hem snart igen! Sjukhus är INGET roligt och ibland blir man sjuk av själva sjukhuset. *ryser. Kajsa har bara varit hos vetten för att stickas och kloklippas. Och så var det ju kattestreringen och det, men då sov hon ju. Hon gillar i alla fall INTE vettar! De luktar illa, de är fåniga, de klipper klorna, de petar en i munnen, klämmer på magen och sticker nålar i en. Isch! Och så måste man åka bil. Två gånger till och med. Arrrrgh.

Maurice har inga bra erfarenheter av vettar alls. Första gången han var där, stack de honom och när han kom hem igen blev han jättesjuk. Allergisk mot vaccinet sa de. Han tillbringade en dryg vecka där och trots att hans Drottning Malin var med och skyddade honom, så lyckades de peta, sticka, knö in nålar i tassen och vara allmänt otrevliga mot honom. Det tog flera månader att hämta sig och börja äta igen (lillie fick peta i honom fet fisk och a/d och sätta igång sväljreflexerna...) och det tog flera år innan han slutade tycka synd om sig själv för att de hade satt en kanyl i tassen på honom. Varje gång han var orolig, visade han lillie tassen där kanylen suttit... Numera är allt glömt - så länge som vi inte åker till djursjukhuset för nya stick och sånt. Då är vi riktigt stressade igen och kan inte komma därifrån snabbt nog. Väl hemma igen rusar han runt som en liten vilde - innan han tillslut slocknar i ren utmattning. Fy tusan för vettar!!! :-((

Solen skiner, det illblåser ute och lillies nya headset har kommit. Vi har inte lovat att inte tugga sönder sladdarna. Vare sig Orsa Kompani eller Maurice och Kajsa lovar något bestämt.

Även lolcats är sladdiga katter...

 

hahaha, kanske något för oss att ge oss på - speciella bombkattstyrkan! 

Lyans sladdtradition

Det finns en lång och fin sladdtradition här i lyan. Hundar och katter har alla gillat sladdar. Vissa har gillat alla sladdar och tuggat sönder allt som kommit i deras väg. Andra har varit finsmakare. En gillade i synnerhet högtalarkablar. En annan gillade bara det vita runt teveantennkablarna. Vi, vi gillar väl alla tunna fina sladdar, men... delikatessen framför allt annat är headsetkablar. Både de tunna till mp3 spelare och fånen och de lite tjockare till de finare headseten. lillie bevakar sina headset noga. Hon snackar med tjompisar i utrikiska världen genom headsetet, hon lyssnar ofta på läskig musik (blää! och hon vickar på foten!!) med headsetet. Hon tycker att headsetet är JAMARNS viktigt och behandlar det som vore det en... en... en porslinskatt.  Men, ibland så glömmer hon sig och så ser hon inte att vi smyger upp och tuggar av sladden. Ibland har hon headsetet på sig. Bäst är annars att tugga av sladden när hon INTE använder det. Då kan man ligga och sova när hon upptäcker det. Och det går inte att bevisa vem som är skyldig.

Härom dagen var Kajsa framme och tuggade av sladden. Tyvärr hade lillie headsetet på sig, så hon upptäckte genast att det blev tyst. Hennes kompis i Mississippi blev tyst. Hon är nästan aldrig tyst. lillie såg en extra glad svans smyga iväg. Svansen var svart. Kajsa försökte se väldigt oskyldig ut. Fast det gick inte så bra. Och nu har lillie inget headset innan det nya som hon beställde har kommit. *suckar.

Åter till ordningen

Vår healingeffekt är större än vi själva trodde - visserligen ujas det lite efter gårdagens äventyr, men hon - människan - klarade sig bättre än hon förtjänade. Fast vi låter henne inte göra några större utflykter direkt. Till våra matskålar och till våra lådor. Det är i stort sett allt. Ute är det tjockt med is, så om hon trodde att hon skulle få gå ut idag igen, så trodde hon fel. Hon får stanna inne och klia våra magar istället. Och massera våra tassar. Det borde räcka som förströelse.

Vi hoppas att ni alla har det gott! Nosgos, buff, gottisar och sånt

Aldrig lyssnar de...

Näe, aldrig lyssnar människor på vad man säger. *suckar
"Gå inte ut" säger vi. "Stanna inne hos oss" säger vi. "Gå inte ut på balkongen - du kan dricka kaffe här inne hos oss!" säger vi. Vadå "behöver lite luft". Det finns en massa luft här inne. Vad gör så människan? Hon tar kaffekoppen ("kopp"? "Balja" är nog ett bättre ord) och snubblar på tröskeln, häller allt kaffe över sig, innan hon tappar koppen/baljan i golvet. Hade hon gjort som vi sa, så hade hon inte behövt duscha och byta kläder. Inte behövt använda kylbalsam. Haft en blå kaffebalja...

"Gå inte ut" säger vi. Igen. "Stanna inne hos oss" säger vi. Igen. "Du behöver inte gå ut. Du kan RINGA och säga grattis. Vi kan äta upp tulippinarna. Vi offrar oss." Säger vi. Och vad händer? Hon går ut, tulippinare och allt, det är is och rullatorn går åt ett håll och hon åt ett annat. *suckar

Nu ligger hon och ujar sig. Och vi får trösta och spinnheala. Och säga "Vi förlåter dig. Du är människa. Du förstår inte bättre. Vi gillar dig ändå." För det konstiga är att vi gör faktiskt det. Men, skall det vara så svårt att fatta, att om vi sätter oss på skorna och säger MJAUUU, så betyder det "gå inte ifrån oss!" Vi säger det av en anledning: Det är bättre för dig om du stannar hemma! Dumma, korkade människor!!

Sätt tillbaka min päls!!!

*fnissar

Det är dags för freeeedaaaagsmyyyyyys!

Snubben har varit här. Ni vet, snubben från Ica (han som orsakade allt rabalder med de lätta sockarna). Idag hade han med sig mat i gelé och sås i påse (Maurice letade väldigt noga, men näe - inga burkar med ENBART sås eller gelé). Han hade med sig knostiga saker som lillie envisas med att vilja ha. (Vad ska hon med melon till? Vi bara frågar!!!) Och viktigast av allt: STICKS!!! nomnomnomnomnom

Kajsa har dessutom upptäckt räkor. Hon är familjens första katt som äter räkor. Någonsin. De luktar inget vidare, så hon har ryggat för dem tidigare, men nu smakade hon på en liiiiiiten bit och satte sig chockad ner. Wow. Vilken smak. Kittlar dödsskönt i kistan liksom. MEEERA RÄÄÄÄKA!! Tack. lillie som hade tänkt att äta räkorna till en lunchomelett fick äta en kryddgröntomelett istället. För Kajsa var inte nöjd förrän hon försäkrat sig om att alla räkorna var slut. Då först gick hon och lade sig i sängen, sträckte ut sig på rygg med den trinda lilla magen fylld av de smaskigaste räkor. Aaaaah. Maurice såg på henne med förundrar. "Hur kan man käka en räka??"" Ugh.

En speciell hälsning till Rasmus

hehehe, med speciell hälsning till Stationspiraten Rasmus Kvittermisse

Gammal råtta blir som ny.

Vi har en leksakslåda - lillie gömmer våra leksaker där för att inte snabeldraken skall äta upp dem. Maurice bryr sig inte så mycket om leksakslådan - det Maurice vill leka med finns ofta i jackfickor (mynt), på bänkar (korkar, små påsförslutare) och bord (det mesta som kan petas ner) eller så är det gömt i handväskor (papper, pennor, mobilsmycken, plåster, headset till mobil eller mp3spelaren). Det enda han egentligen hämtar från leksakslådan är tussarna.

Kajsa däremot tycker att leksakslådan är en ypperlig uppfinning. Hon väljer och vrakar länge, testar och kollar om den blå råttan är aktuell eller om den rosa musebusen har vilat länge nog, om det är dags för den gula piggebollen att bli tuggad på eller om vi skall bolla med en julklappsrosefett. Vi (Maurice och lillie) kan tycka att hon tar VÄLDIGT lång tid på sig att välja. Men, säger lillie - det är som med nagellack. Man behöver ta sig tid för att välja vilken färg ens klor skall ha nästa vecka. En gul piggeboll. Eller svarta klor. En rosa musebus. Eller mörkröda klor. Tur att Kajsa är svart/vit. Allt matchar...

Innocent lol-cat

*fnissar ihjäl oss

Soooool, men inget hörn.

Sååå skönt att ligga i fönstret och sola idag! Pippisar är framme och inkräktar på balkongen, det är kul. Skator och fiskmåsar är också framme och inkräktar på balkongen. Det är mindre kul. Vi har inlett förhandlingar om att de skall hälsa på Maurices mamma (den fräsekattan) som bor på andra våningen istället, men det verkar som om hon fräser, inte bara åt sin vackre son, utan också åt skator och fiskmåsar. Hmmm. De hälsar i alla fall inte på henne... Tyvärr. Och tyvärr är vi hörnlösa. Vi var just och hälsade på Sippo - han har ett hörn. Ett jamarns stiligt hörn också! *suckar. Vi har inget hörn, vi. Vi visste inte att man kunde sakna ett hörn, så nu tar vi igen saknaden med besked. Tänk... ett eget stiligt hörn...

Vi försökte tricket "vi har tråkigt idag också" mot lillie, men hon var förvånansvärt alert idag och kom ihåg att vi lekte Kast-med-liten-dentis igår. Hmmm. Det är bättre när hon är vörfirrad och inte kommer ihåg vad vi leker för något. Nu sitter hon och målar naglarna och leker med min (Maurices) dator. (Tänk om hon kletar ner min dator med nagellack??!!! *ryser) Kajsa hjälper också till med naglarna. Om det inte luktat så illa, så tror vi att Kajsa skulle vilja ha sina klor lackade också. ("Fruntimmerstrams" muttrar Maurice)

En nosologisk undersökning av matskålarna gav för tassen att ingen nytt tillkommit sedan frukosten. Maurice krafsade lite förstrött i skålarna, för att omtala att det bara fanns torrisar där. Inget godis. Men lillie är inte bara ovörfirrad idag. Hon är döv också. Får väl ta en torris då...

Hoppas solen skiner på er alla idag!
tassen, nosgos, buff och allt sånt. Och såna däringa sticks... *drömmer...

Trist dag!

Arrrrrgh! En sån trist dag det varit idag. Först fanns det inget ute. Det var borta. Som om hela berget var nersänkt i en mjölkflaska. Eller nåt. Gråvitt vart man än såg. Suck. Vi gillar inte dimma. Det finns inget i dimma att titta på. lillie kastade gottisar för att roa oss med, men inte ens det var kul särskilt länge. Och NÅGON AV OSS (*blänger ilsket på Kajsa) petade ner Maurices vita tuss i avloppet i duschen. (*Kajsa tvättar en oklanderligt ren och vit liten tass och har aldrig hört talas om vita tussar i några avlopp förr.)

Nya grannarnas hund gillar inte att vara ensam (den attans gläfsande fähunden - gläfsa åt oskyldiga kissekatter som bara vill vara artiga och bjuda honom på lite lek!!!) - han var ensam i 3 timmar och han ylade i 3 timmar. För att vara exakt. lillie vill inte träna fler hundar säger hon. Men vi tror att hon kommer att ändra sig om hunden skall yla varje gång han är ensam. Hon gillar inte ylande hundar. Eller rättare sagt: hon tycker inte om ylande hundars mattar och hussar, som inte lär ylande hundar att vara ensamma hemma en stund.

Näee, vi tyckte lillie sa något om att pigga upp oss med en tonfiskmacka. Bäst att se till att det var det hon sa och inget annat. Tonfisk är bra när man behöver piggas upp lite, en måndagskväll.

tassen, nosgos, gottisar och allt sånt

Wusnt me

Den vise Sixten, The Cat

Vi följer Sixten, The Cat, vi. Han är en vis kisse! Visare än de flesta! Så här säger han bl a idag

"Jag, Sixten, the cat, har ålagt mig en omfattande, ja långtgående, tysnadsplikt. Så snart jag fått ett förtroende springer inte jag vidare till någon annan. Inte glappar jag eller småpratar alldagligt om vad man sagt. Inte ens kattvänner eller bekanta får veta. Det stannar. Här hos mig. Jag sover på saken och när jag vaknar har jag stuvat undan det som sagts så att jag är redo att lyssna igen, och igen. Lyhört. Inkännande. Jag tänker att det är just därför vi katter är så uppskattade och omtyckta. Vi lyssnar så bra! Så länge! Och eftersom vi kan behålla en hemlighet är vi också stort förtroende värda!"

Det där fick oss att tänka till lite extra. För, vad skulle människorna vara utan oss - vad händer med människor som inte har någon att vända sig till, när de har problem, är ledsna, upprörda, förvirrade eller kanske bara känner sig lite ensamma? För inte kan de lita helt och fullt på andra människor! Och inte kan de gå och bära på allt själva.

Vi läste, att på ett fängelse i USA, så hade de tagit hand om ett helt gäng katter från det lokala katthemmet. Katterna strövade fritt runt i fängelset, dygnet runt, utom på isoleringsavdelningen (där de har solida dörrar). Stämningen på fängelsen i USA är ofta väldigt våldsam, hård och kall. Men när katterna kom, så mjuknade även de hårdaste männen. Katterna hade alltid någon som klappade dem, de gick in och ut ur cellerna, fick lyssna till förtroenden i skydd av mörkret, hårda händer, blev mjuka när de fick smeka en varm och mjuk pälsklädd mage och hårda sinnen mjuknade när ett litet huvud lade sig tillrätta på deras axlar och spann dem till sömns.

Fy attan för gläfs!

Maurice är besviken. Vi har äntligen träffat de nya grannarna. lillie tyckte de var jättetrevliga. Två ungdomar med en jack russel. Maurice gillade läget tills han ÄNTLIGEN fick träffa hunden. Var det en trevlig hund? En bra kompis? Någon att leka "tumla-runt-och-bita-varandra-i-pälsen" med? Nej. Sin fenomenala storlek till trots (lite mindre än Maurice) var det en ouppfostrad tölp. Han gläfste åt Maurice. Sånt kan inte Maurice förlåta (han har inte velat träffa sin mamma sedan hon fräste åt honom...). Det är ohyfsat! Han borde få inte få godis förrän han lärt sig uppföra sig. Han (hunden) kan precis lika gärna flytta.

Det där med råttor.

Råttor - det finns många råttor. Det finns sega råttor - dem skall man passa sig för, de klibbar fast sig i pälsen och hur kul är det att gå omkring med en kletig gul råtta i pälsen. Och får klippa loss den. *ryser

Sen finns det påsråttor. De lever i mindre påsar och är så små att man inte ser dem. Bara hör dem. Några av påsråttorna är prasselråttor. De är RIKTIGT irriterande och man vill egentligen bara ställa sig och hoppa på dem.

Det finns soffråttor. De gömmer sig under soffkuddarna och man måste gräva för att få tag på dem. Tyvärr får människor ofta nervösa anfall av att vi gräver i soffor. (De tror nog att vi skall försvinna in i soffan och aldrig komma tillbaka mer.) Därför försöker vi skydda människorna från att se och höra soffgrävandet. Bäst är att gräva när de inte är hemma.

Det finns leksaksråttor. De är inte på riktigt.

Det finns papperskasseråttor. De är bland de roligaste råttorna. De lever i papperskassar och behöver dödas ganska regelbundet. Ett par gånger om dagen minst. Fast de är svårdödade. Vi tror de gömmer sig i botten av kassen och gör allt för att norpa dem.

Det finns en godisråtta. Det är lillies syster. Hon är bra på att klappa katt! Vi gillar godisråttan. Även om hon är lite snål med godiset.

Det finns fickråttor. De får man jaga när jackorna hänger på en krok i hallen. Det är svårt att jaga fickråttor. Man kan fastna med huvudet i en ficka. Det är rätt pinsamt...

Kylskåpsråttorna är VÄLDIGT spännande. De gömmer sig bland prylar och potatisar och sånt. Vi har aldrig lyckats knipa någon kylskåpsråtta, men vi är övertygade om att vi snart kommer att klara av det. I synnerhet Kajsa övar flitigt! Ibland så flitigt att lillie inte ser att hon gått in i kylskåpet, så hon stänger dörren. Då blir det mörkt. Tur att katter ser bra i mörkret...

Tossaråttan är en riktigt usel gangster. Den bor främst i fårskinnstofflor och enda sättet att få bort dem, är att hoppa på tofflan, bita, slita, morra och fräsa och hoppas på det bästa.

Den största råttan och den mest svårfångade råttan är Sängråttan. Den bor i sängen och så vitt vi vet har ingen någonsin lyckats fånga den. Sängråttan är lurig. Den kan byta skepnad och plötsligt bli en fot. Vårt mål är dock att en vacker natt fånga Sängråttan och gå till katthistorien, få diplom, få rosefetter och blommor, dentisar och torsktårta.

Undrar om det finns en torsktårteråtta. lillie! LILLIEEEEE! Vi behöver torsktårta. I vetenskattens intresse. En sisådär femtionsjuttio kattiljoner torsktårtor. Vi behöver vetenskatta!

tassen, nosgos och allt sånt
Maurice & Kajsa

Angeläget upprop från frk Kajsa von Fluff

Jag är för det mesta på gott och glatt humör. (Håll truten Maurice!) Men nu har måttet rågats (vetats? kornats? havrats? majsats?) även för mig. Musik!!! Förbjud musik! Helt och hållet!!! För tid och evigheter! Musik får människor att vicka på foten. Inte ens om man lägger sig över foten blir den stilla. Den vickar ändå - t o m tårna viftar i takt. Hur skall en anständig (Shhhhhhh! Maurice - du bara STÖR!!) kissekatt få någon ro om människor skall vicka på fötterna??? Jag bara frågar!! Det är ett otyg! Det är vad det är! 'knycker på svansen Kan människor inte lyssna på musik utan att vicka på foten, så skall de inte lyssna på musik!!! Så det så! *stampar med tassen De kan titta på film istället. Fast inte musikfilmer. Eller mata oss med dentisar - det borde vara nöje nog.

Kattrater i alla länder - förenen eder!

Med vänlig hälsning (eller hur man nu avslutar ett upprop)
frk Kajsa von Fluff
=^_^=

lolcat

lillie gillar lolcats.

Nyyyaaa graannnnnnnnaaaaaaaaar!

Vi har nya grannar! Det faktum genererar väldigt olika reaktioner här på berget.

Maurice: tjoooohoooo!!!! Nyyyyyaaa graaaaannnnnaaaar!! Och de har huuuuuuuuuuuund!! Villhälsavillhälsavillhälsavillhälsapånuuuuuuuuuuuuuuu!!!! Vilket inte är görligt, eftersom lillie har en dålig dag/vecka och inte rör sig så mycket. Han är i och för sig inte den som är den, utan Mr KlararSigSjälv i egen hög person. Tyvärr lyckades lillie (trots Ms förmaningar) att låsa ytterdörren, så han kan inte få upp den själv. Men... man kan ju försöka (några gånger i timman t ex) - man SKALL vara artig mot grannar och fråga om hunden vill leka! Vi saknar våra hundar, vi. I alla fall Maurice och lillie saknar hundarna.

Kajsa: ewwwwwwwwwwwwwwwwhuuuuuuuuuuuuaaaa! Nyaaaaa grannnaaaaaaaar!Isch! De gör en massa konstiga ljud därute och det har en läbbig hund, som jag bara VET kommer att äta upp min mat, slicka på mig och vara där jag är. Men han skall få, den elakingen!! En klo i nosen *morrar. Tills jag vet vad det är för filurer så skall jag INTE gå ut i trapphuset. Och jag håller mig helst under täcket. Utifall att de vill komma in hit. Hoppas de flyttar snart igen. Det kan gott vara tomt. Nu när inte den RIKTIGE grannen (som bjöd på tulpaner och kunde klappa katt!) kan flytta tillbaka. *suckar

lillie: hmmm, undrar vad det är för filurer. Kul med fler djur i huset! Hoppas att de dricker kaffe och gillar högljudd musik. Och är uppe sent på nätterna. Och inte röker i trappen. Och att deras hund inte är så där bjäfsig och illskäller en timma efter att någon gått i trappen. Undrar om de har bra filmer man kan låna... Kanske är de båda döva? Det vore bra! Gillar döva grannar. Musik SKALL avlyssnas på hög volym.

Publicera inlägg

Hurrjam! Hurrjam! Hurrjam! Hurrjaaaaam!

!
Idag är det en STOR dag! Jag fyller 4 år! Stor liger fyller 4!!! *poppar fram en-två-tre-fyra klor.


Da big 4!! Det där är en bild på en liger. En liger är en korsning mellan lejon och tiger. En något mindre katt än jag. Men det är klart att inget är större än en småländsk liger. Fattes bare ann't. lillie säger alltid att jag är liten till växten (jag var sjuk när jag var liten och stannade i växten) - men naturligtvis menar hon att jag är en liten småländsk liger. Eftersom jag är den ende småländske ligern i världen är jag ju ändå störst, bäst och vackrast. Och ödmjukast. :-))


De (lillie och Kajsa) hurrjamade, buffade och kelade i morse. Jag har fått en ny bjällra och torsktårta till frukost och vi skall nog fortsätta att fira mig hela dagen. Jag har ju aldrig varit så här stor tidigare, så det känns nytt och bra! Och stort!

Ha det gott idag - nu skall jag ha mer torsktårta! Har ni vägarna förbi så kan ni ju tassa hit och få er en bit! Den räcker till er också!

Tassen, nosbuff, kurr och så!
Maurice, 4 år (tjooohooooo!)